Ganska konstigt det här.. När det är lov eller helg eller bara en allmänt tråkig dag längtar man efter skolan sjukt mycket. Man förväntar sig att det ska hända något roligt eller spännande, det är det man ser fram emot, och såklart att träffa alla. Men man ser ju fram emot det där som skulle bli såå spännande just bara för att man vet att det inte kommer hända. Det är ju så. Så jävla logiskt när man tänker efter. Man hoppas varje morgon att det här kommer bli super kul, jag är så jävla taggad och så vidare, och man tänker så bara för att man hoppas att det ska hända. Men det ser man fram emot bara för att man vet att det som man hade hoppats på aldrig händer. Om man tänker efter är det hur jävla logiskt som helst. Jag har längtat efter skolan länge, och det gör jag varje kväll, längtar efter att det ska hända något spännande, men det händer aldrig. Självklart. När man vill något... Händer det aldrig.